1644-1717 French Jean Baptiste Jouvenet Galleries He came from an artistic family, one of whom Noel Jouvenet may have taught Nicolas Poussin. He early showed remarkable aptitude for his profession, and, on arriving in Paris, attracted the attention of Le Brun, by whom he was employed at Versailles, and under whose auspices, in 1675, he became a member of the Acad??mie royale, of which he was elected professor in 1681, and one of the four perpetual rectors in 1707. He also worked under Charles de la Fosse in the Invalides and Trianon. The great mass of works that he executed, chiefly in Paris, many of which, including his celebrated Miraculous Draught of Fishes (engraved by Audran; also Landon, Annales, i. 42), are now in the Louvre, show his fertility in invention and execution, and also that he possessed in a high degree that general dignity of arrangement and style which distinguished the school of Le Brun. Jouvenet died on the 5 April 1717, having been forced by paralysis during the last four years of his life to work with his left hand.  Related Paintings of Jean-Baptiste Jouvenet :. | The Descent from the Cross | The Education of the Virgin | The Resurrection of Lazarus | Descent from the Cross | The Education of the Virgin |
Related Artists:
david farquharson,r.a.,a.r.s.a.,r.s.w
1840-1907
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
EECKHOUT, Gerbrand van den
Dutch Baroque Era Painter, 1621-1674 Dutch painter, draughtsman and etcher. He was the son of the goldsmith Jan Pietersz. van den Eeckhout and 'a great friend' as well as a pupil of Rembrandt, according to Houbraken, who commented that van den Eeckhout painted in the style of his master throughout his career. This is certainly true of van den Eeckhout's (biblical) history paintings, but less so of either his portraits, which gradually displayed more Flemish elegance, or his genre pieces (from 1650), in which he followed various trends; he adapted his style to suit his subject with sensitive versatility. He was also a gifted colourist and an artist of great imagination, superior in both these respects to such better-known Rembrandt pupils as Ferdinand Bol and Nicolaes Maes. Moreover, he was extremely productive, and there is at least one dated painting for virtually every year between 1641 and 1674. In addition, he created a large body of drawings comprising histories, figures, landscapes and genre scenes executed in various media, including watercolour.